Jisses amalia vad jag älskar siba (föräldrars hund). Idag när jag slutade jobbet var jag på skit dåligt humör och ville inte göra annat än att lägga mig i sängen och dra täcket över huvudet. Men ack vad det vände när jag klev innanför dörren för där stod en hund, glad som aldrig förr och jag kände lycka i hela hjärtat. Så jag satte mig i hallen en stund och mös med honom, satte mig i skräddarställning med siba på mig medans han lutade sitt huvud mot mitt bröst lutade jag mig tillbaka och var lugn. Lugn som en filbunke!
Så nu har jag ny energi och det som en gång var en kropp utan energi är fylld av det. Jag ska scrappa färdigt det jag påbörjade för någon dag sedan och sedan ska grillen tändas och efter det blir det en härlig promenad med mina två hjärtan.